Första gadden

Det var ett laddat ögonblick, en nervositet. Hade timmarna på övningsskinn gett resultet? Tankarna flyger runt, senast jag körde på mitt egna lår var jag stabil, eller var jag det? Skakade jag då?

Tar ett djupt andetag, lägger nålen mot huden, kör lagom djupt, i ett euforiskt ögonblick inser jag att jag gör en tatuering på den första människan förutom mig själv. Många timmars slit och äntligen resultat. Handen är stabil, inte världsklass, men för att vara den första är jag nöjd, allting flyter på.

Dessvärre var färgerna ingen höjdare, nya är beställda. Ska fylla i det sista när den är helt läkt.

Mvh Lärlingen